…mitt i allt låg min älskling och jag, och hon viskade: -jag är din…
Text och musik: Hans Jansson
Komponerad: 1993
Publicerad: 2017-02-24
Klockan 5 på morgonen, jag vaknar upp och ropar hennes namn
Hon som jag ser ibland, på klubbar, i drömmen var jag hennes man
Jag ser hur molnen sakta skingrar sig för solens strålar
Jag somnar om igen, jag hör ett skratt, ser leende blickar
Det är hon jag ser ibland, hon kommer till mig med höfter som vickar
förför hon mig, i det daggvåta gräset
Vi älskade den morgonen, blev ett hon och jag
Under morgonsolen kysstes vi och njöt av välbehag
Vi låg nakna i gräset under himlen hon och jag
Och det enda som fanns det var vi i balans med naturens andetag
Vi såg på varann, hon log, och rodna lite lätt
Hon är så söt, så underbar, på sitt eget lilla sätt
Hon som jag alltid velat ha, är nu här hos mig
Och där stod hon, på sina knän, hon är så söt i det rufsiga håret
Och svänger sitt huvud, krypandes mot mig, som ett vilddjur på en savann,
Så fångar hon mig, jag är fast, jag är fast i klorna…
Oh oh oh Vi älskade den morgonen, blev ett hon och jag
Under morgonsolen kysstes vi och njöt av välbehag
Vi låg nakna i gräset under himlen hon och jag
Och det enda som fanns det var vi i balans med naturens andetag
Och alla små fåglar kvittrade, gräset kittla min kind
Ja allt var i harmoni, alla löven som dansar i vind
Mitt i allt låg min älskling och jag och hon viskade ”-jag är din”
Och den lyckligaste mannen på jorden är jag, för nu vet jag… hon är min!
Oh oh oh Vi älskade den morgonen, blev ett hon och jag
Under morgonsolen kysstes vi och njöt av välbehag
Vi låg nakna i gräset under himlen hon och jag
Och det enda som fanns det var vi i balans med naturens andetag
